TVÅ fantastiska erbjudande!

Efter de allmänna valen vidtar som bekant förhandlingar mellan partierna och valberedningar inom partierna. Det har nu resulterat i att jag fått inte bara ett utan två fina erbjudanden om uppdrag. Det första är ordförande i omsorgsnämnden i Växjö. Ett halvtidsuppdrag som innebär ansvar för ca en tredjedel av Växjös budget och drygt en tredjedel av de anställda.

Det andra uppdraget är ordförande för styrelsen i Regionförbundet Södra Småland. Ett heltids uppdrag! Av lätt insedda skäl går det inte att säga ja till båda, vilket leder till ett dilemma. I valet mellan dessa två uppdrag vill jag helst ha ordförandeskapet i regionförbundet. Det har jag också meddelat de som föreslagit mig. Problemet är att de som faktiskt väljer ordförande i regionförbundets styrelse inte är valda själva ännu. Det är med andra ord en förhållandevis osäker nominering. Att regionförbundet består av 8 kommuner + landstinget med ca 8 partier i varje gör det inte lättare. Ordförande i omsorgsnämnden väljs den 14:e december, medan regionfullmäktige inte gör sitt val förrän 12:e januari.

För att inte riskera att stå utan ett enda uppdrag den 13:e januari, kommer jag därför att acceptera val till ordförande i omsorgsnämnden för att senare avsäga mig detsamma om jag blir vald ordförande i regionförbundet.

Lindrigt straff för kvinnomisshandlare

I Smålandsposten idag kan man läsa om domen mot en kvinnomisshandlare (SmP). Mannen har kontinuerligt misshandlat sin hustru med knogjärn och baseboll trä, till och med på lasarettet! Bevisningen är enligt åklagaren massiv, och tingsrätten dömer till två års fängelse och därefter utvisning i tio år. Mannen har dessutom hotat ett antal tjänstemän inom socialtjänsten.

Jag anser att straffet är upprörande lågt. Han döms till ett fängelsestraff som är samma längd som den tid han kontinuerligt har misshandlat sin hustru. Han lär dessutom komma ut innan de två åren är slut. Hans straff kan därmed sägas vara lindrigare än den plåga han utsatte sin hustru för. Att han utvisas är rätt, men varför skall han få komma tillbaka till Sverige efter 10 år? Hur har han gjort sig förtjänt av det. Jag vet inte om lagen möjliggör det, men livstids utvisning vore det ända rätta.

Dörrknackning är fantastiskt!

Igår kväll var jag än en gång och knackade dörr i valkampanjen. Det är alltid roligt. 90 % av de som öppnar blir glada för att en politiker knackar på och vill höra deras åsikt. Naturligtvis delar de inte alla moderaternas åsikter, men de flesta uppskattar ändå möjligheten att ansikte mot ansikte kunna framföra vad man tycker eller att kunna ställa frågor. De 10% som inte uppskattar besöket har jag stor respekt för. Ibland kommer man olämpligt, och en del vill helt enkelt inte ha något besök i sitt hem. Det är deras rättighet och därför gäller det att vara observant och tacka för sig när man känner att man stör. Det är ändå detta som demokrati handlar om. Att möta väljare, att lyssna och att kunna förklara sina ståndpunkter utan filtrering genom pressen.

Bilen är inte ett hinder!

Djana Micanovic skriver i Smålandsposten idag om sin tolkning av ett hållbart samhälle (länk). Hon argumenterar för alla de som saknar tillgång till, eller väljer att inte använda bil. Mycket riktigt har en kommun ansvar för alla kommunens innevånare, men på vilket sätt gynnas cyklister och bussresenärer av att hastighetsgränsen på en av stadens infartsvägar sänks till 40? Cyklisterna har särskilda cykelvägar och bussarna får ju också sänkt hastighet. Om syftet är att öka framkomligheten för bussarna genom att skapa bussfiler, kan det göras utan att sänka hastigheten.

Vidare argumenterar Micanovic för att bilar minsann är problematiska även om de inte skapar något utsläpp, genom sin blotta storlek som tar plats på vägar och parkeringsplatser. Självklart tar bilar plats, men om det är motiverat eller inte måste den enskilde få avgöra. Bilisterna betalar för den plats de tar genom olika skatter och parkeringsavgifter. Dessutom glömmer Micanovic i sin argumentering att bilen är nödvändig för väldigt många, som inte bor på cykelavstånd till sitt resmål. Det gäller inte bara de som skall in till Växjö utan även de som bor i centrala Växjö och har ärenden utanför staden.

Att endast 46% av hushållen har bil må vara sant, men eftersom de flesta barnfamiljer har bil, är det en betydligt större andel av människorna som har tillgång till bil. Det är en utopi att tro att alla skall kunna cykla eller ta bilen till jobbet, när människor tvingas tacka ja till jobb där de förväntas pendla upp till 20-30 mil per dag.

Det börjar bli dags för skattesänkning i Växjö!

Smålandsposten skriver idag om det ackumulerade överskottet i Växjö kommun (SmP). I kommentarerna på tidningens hemsida kommer massor med förslag om vad kommunen skall använda pengarna till. Det är bra att kommunen är solid! Det betyder att vi kan klara obehagliga överraskningar i form av minskade intäkter eller oförutsedda utgifter utan att skära lika mycket i kärnverksamheten som en del andra kommuner. Det finns dock en gräns för hur mycket pengar kommunen bör samla på sig. Överskottet består ju av medel som skattebetalarna arbetat ihop, och om kommunen inte behöver pengarna för det allra nödvändigaste, tycker jag att de borde gå tillbaka till dem som arbetat ihop dem.

En lägre kommunalskatt betyder mer frihet för medborgarna och mindre makt åt oss politiker, vilket är som det skall vara. Har vi dessutom lägre skatt än andra kommuner ökar Växjös relativa attraktivitet och förutsättningarna för tillväxt ökar.

Återvinningsstationer

Nog är det märkligt att det är så svårt att hålla rent och snyggt vid våra återvinningsstationer i Växjö. Å ena sidan är förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) dåliga på att tömma containrarna tillräcklingt ofta. Ansvaret att städa ligger också på dem eftersom de (kostnadsfritt) hyr marken av kommunen i de flesta fall. FTI skulle kunna underlätta situationen genom att tydligt anslå ett telefonnummer dit allmänheten kan ringa när det är fullt i en container.

Å andra sidan är det märkligt att människor anser sig ha rätten att lämna sina sopor utanför en container när den är full. Att man saknar bil ger inte rätten att skräpa ner.

(SmP)

Tävling i mattematik

Bergundaskolan har än en gång vunnit länsfinalen i matematiktävlingen Pythagoras Quest. Jättekul. Sex av Växjös högstadieskolor var anmälda till tävlingen, men Fagrabäckskolan och Kronoberg skola deltog inte. Varför då? Det är måhända inte så viktigt med tävlingar som Vi i Femman, och Pythagoras Quest för det stora flertalet elever, men det kan stimulera de duktigare eleverna, och skapa vi-känsla stolthet och identitet. Jag hoppas att alla högstadieskolor i Växjö kommun anmäler sitt intresse nästa år. (SmP)

Rättvis resursfördelning inom idrotten?

De senaste dagarna har debatten varit het kring Växjö Lakers damlag. Carin Högstedt med fler ondgör sig på Smålandspostens hemsida över vad de uppfattar som en orättvis behandling länk.

Jag kan inte bedöma om damerna har blivit orättvist behandlade och jag tycker att det är anmärkningsvärt att Carin Högstedt och Gunnar Storbjörk tar till så stora ord. Självklart skall inte någon diskrimineras på grund av kön, men vad betyder det i praktiken? Hur skall resurserna fördelas? Efter antal medlemmar, antal aktiva, efter idrottsliga meriter eller 50% till varje kön? Eller kanske efter vilka intäkter de genererar?

Vart och ett av alternativen ovan har uppenbara brister. En fördelning efter medlemmarnas eller de aktivas kön verkar konserverande. Det vill säga att det blir svårt att bryta ny mark inom idrotter som domineras av det ena könet. En fördelning efter idrottsliga meriter är mycket svårbedömd. Hur väger man meriten att vara bland de bästa av ca 1.300 damer mot att vara bland de bästa av ca 60.000 herrar?

Intäkterna innebär ytterligare en komplikation. Herrarna genererar betydligt större intäkter, både i billjettintäkter och i sponsoring. Är det rätt att kräva att de intäkterna fördelas lika mellan herr och damsektionen?

Jag har ingen enkel lösning, och tack och lov anser jag att jag inte behöver ha det. De idrottsliga bedömningarna måste göras inom idrottsföreningarna, och inte av oss politiker.

Projektpengar som skall återbetalas

I Smålandsposten idag kan man läsa om att Växjö kommun måste återbetala pengar till naturvårdsverket ( läs ). Många kommentatorer gör sig lustiga över att Växjö kommun inte använder de pengar som finns tillgängliga. I själva verket är det så att kommunen måste spendera ur egen kista för att få ta projektpengarna i anspråk. Självklart är det bra om kommunen kan utnyttja externa projektpengar, men eftersom alla pengar kommer från skattebetalarna måste det finnas lämpliga projekt som går att genomföra inom den tidsram som är avsatt.

Ny lista till Växjö kommunfullmäktige antagen

Igår var det nomineringsstämma i Växjö. En ny lista antogs med massor med nya namn varvat med gamla säkra kort. Själv hamnade jag på sjunde plats, mot 12:e förra valet. Det är jag jättenöjd med och hoppas att jag skall motsvara förtroendet. Jag ser verkligen fram emot valet. En valrörelse som jag hoppas skall fyllas med många intressanta möten med väljare. Hela listan hittar du här.